6693

Utställningar lyfter bortglömda kvinnor

Våren 2023 lyfter Prins Eugenes Waldemarsudde fyra kvinnliga konstnärskap i utställningen Kvinnliga pionjärer – Visionära landskap. De var väletablerade och uppskattade under sin samtid men har sedan fallit ur konsthistorieskrivningen. Nu lyfts deras konstnärskap fram i sin egen rätt genom utställningen med nära 100 målningar med naturtematik.

Bortglömda konstnärskap

Naturmålning av Ellen Trotzig med titeln Utsikt från stenshuvud.
Målningen ”Utsikt från Stensudde” av Ellen Trotzig. Foto: Lars Engelhart, Prins Eugenes Waldemarsudde.

De fyra konstnärerna Ester Almqvist, Anna Boberg, Ellen Trotzig och Charlotte Wahlström verkade kring sekelskiftet 1900. Konstnärerna har valts ut för sitt uttrycksfulla och visionära landskapsmåleri. De fick under sin livstid stor uppmärksamhet, samt i flera fall både nationella och internationella utmärkelser, för sin konst. Den tidigare konsthistorieskrivningen om det svenska landskapsmåleriet från denna period har särskilt fokuserat på manliga konstnärskap. Genom utställningen lyfts frågan hur det kommer sig att vissa konstnärskap inskrivits i en etablerad tradition, medan andra utelämnats.

Kvinnor kring Vasa

I utställningen Kvinnorna – alltid närvarande, sällan sedda, lyfter också Vasamuseet problematiken med bortglömda kvinnor som suddats ut ur historieskrivningen. Utställningen, som öppnade redan 2017, handlar om att 1600-talets kvinnor hade stor betydelse, men också hur de i mångt och mycket är osynliga när vi beskriver historien, vilket man försöker ställa till rätta.

Ny blick ger ny kunskap

Beata – en av kvinnorna från utställningen på Vasamuseet. Foto: Annelie Karlsson/SMTM

Genom att gå tillbaka till samlingar och källmaterial och leta efter nya perspektiv och berättelser fås ny kunskap. I utställningen lyfts fyra kvinnor kring skeppet Vasa. Samtida kvinnorna fanns i princip inom alla yrken och på alla arenor – de fattade beslut, var bönder, lärare, smeder, drev affärsverksamheter och så vidare. Så var det exempelvis med skeppsbyggmästare Hybertssons hustru Margareta Nilsdotter drev skeppsgården vidare efter makens död 1627 och såg till att Vasa byggdes färdigt. Hon var därmed chef över en av Sveriges största arbetsplatser på den tiden. Genom att lyfta kvinnorna kring Vasa och låta dem få en mer rättvisande närvaro på museet ges en sannare bild av skeppet Vasa och hennes samtid.

Genom att synliggöra bortglömda kvinnor och låta dem få en närvaro på museerna ger Prins Eugenes Waldemarsudde och Vasamuseet en mer rättvisande bild av konsten och historien (5.1).