Planet or Plastics?

Nedskräpning av plast i haven har stor inverkan på marina arter, biologisk mångfald och ekosystem. Detta uppmärksammas i utställningen Planet or plastics? som visas på Sjöhistoriska museet 2 juni 2023 – 28 februari 2024. Utställningen är ett samarbete med National Geographics och bygger på ett flerårigt initiativ som syftar till att minska mängden engångsplast som hamnar i haven.

Mer plast än fisk i haven?

Mikroplaster i haven ökar drastiskt. På grund av en ökad plastkonsumtion, som förväntas fördubblas till 2040, spår forskarna att plasten i havet fyrdubblas till 2050. När plasten når havet är de nästan omöjliga att återvinna och koncentrationen fortsätter att öka. Idag uppskattar forskare tex att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast. Plastavfall finns i alla hav, från Arktis till Antarktis, från havsyta till havsbotten.

Plast finns överallt

Utställningen berättar historien bakom plast. Från det att materialet uppfanns för drygt hundra år sedan fram till dagens masskonsumtion. Idag är plasten så vanlig att det är lätt att glömma bort hur beroende vi människor är av den. Detta synliggörs i utställningen genom visuellt berättande med bilder, infografik och videoklipp. Med ett starkt bildspråk belyser utställningen vikten av att hitta en balans mellan att använda plast och skydda vår miljö. Genom en ökad medvetenhet kan vi tillsammans ta oss ann utmaningen att minska vårt beroende av engångsplast.

Kunskap om plast kan leda till förändring

– Museer har en väldigt viktig roll som kunskapsförmedlare och att föra människor samman, speciellt i tider som dessa. Jag ser att Sjöhistoriska har en mycket viktig del i arbetet att både sprida kunskap om läget och lyfta fram möjliga åtgärder och lösningar. Vi är väldigt glada och stolta över att få möjligheten att visa den här utställningen tillsammans med National Geographic, säger Mats Djurberg, museichef för Sjöhistoriska. 

Konkreta tips

Med i utställningen finns konkreta tips på åtgärder som besökaren kan vidta i sin vardag. Genom att på ett ansvarsfullt sätt minska, återanvända, återvinna och avstå från produkter med engångsplast kan vi alla vara med och ta ansvar för livet i haven.

Visste du att:

• Varje år dumpas cirka 11 miljoner ton plastskräp ut i haven. Marint skräp återfinns i alla världens hav men det mesta kommer från land och en mindre del från sjöfart och fiske.
• Plastkonsumtionen beräknas dubbleras från dagens omkring 300 miljoner ton till 600 miljoner ton år 2040.
• Det globala plastskräpet som sprids till haven uppskattas att fyrdubblas till år 2050.
• Om vi inte agerar nu på en global nivå kan det finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
• 2 144 arter i havsmiljön är påverkade av plastutsläpp i de havsområden som granskningen omfattar. 
• Omfattningen av plastföroreningar och deras påverkan på marina arter och ekosystem varierar stort: ​​från plastbitar i magen, dödliga snaror runt halsen till kemiska mjukgörare i blodet. Farorna för det marina livet är enorma. Plastskräp orsakar inre och yttre skador, dödsfall, minskat födointag, försämrat immunförsvar eller reproduktionsförmåga hos organismer.
• Mangroveträdens komplexa rotsystem, som är avgörande för den marina biologiska mångfalden, innehåller höga halter av mikroplaster som hämmar växternas tillväxt. Indonesiens mangroveskogar, som hotas av avverkning och markomvandling, är också hårt utsatta av plast som täcker rötterna
• Korallrev världen över drabbas hårt av klimatförändringarna. När plastskräp fastnar i dem minskar deras chans ytterligare att överleva. Plastpresenningar eller fiskeredskap stannar ofta kvar på revet i årtionden och skadar korallerna. Mikroplast som koralldjuren får i sig minskar motståndskraften.

Fakta från WWFs rapport Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems, som sammanfattar drygt 2500 forskningsstudier marin nedskräpning.