7105

Isbladslagunen

Isbladsviken kan bli lagun med hjälp av restmassor från tunnelbaneutbygnaden

Vid Djurgårdsbrunnskanalens östra utlopp ligger Isbladsviken. Nu utreds möjligheterna att utveckla viken till en lagun. Med hjälp av stenmassor från utbyggnaden av tunnelbanan och andra infrastrukturprojekt i Stockholm, kan skyddande rev och hårdbottnar för vegetation skapas. Något som kan ge nya lekplatser för fiskar och häckningsplatser för fåglar.

Från restprodukt till lokal resurs

Utbyggnaden av tunnelbanan ger miljontals ton av restmassor. Detta är något som det tvärvetenskapliga forskningsprojektet MASSA uppmärksammat. I projektet undersöks om och hur de fysiskt påtagliga restmassorna kan omvandlas till lokala resurser. Idag fraktas massorna ut ur staden på lastbil för deponering. Att använda massorna närmare uttagsplatsen och skapa gestaltade och hållbara livsmiljöer kopplat till vattnet skulle innebära många vinster. Bara att minska mängden lastbilstransporter skulle minska koldioxidutsläpp, vägslitage och buller väsentligt, och därmed ge såväl miljövinster som lägre kostnader.

”Genom att se till hela systemet och gestalta utifrån aktuella behov kan tunnelbanans restmassor bli en resurs för att skapa mer liv både under och över ytan”, säger arkitekten och processledaren Marta Bohlmark på Gaia arkitektur. 

Isbladslagunen blir ett nytt vattenlandskap

Visionsbild över Isbladsviken. Illustration av Gaia Arkitektur

Isbladslagunen är ett av de områden man identifierat som möjlig plats för att återskapa och utveckla ekosystem. Ett genomförande skulle innebära att ett nytt vattenlandskap får växa fram som en utvidgning av Nationalstadsparken ut i Saltsjön.

Genom att anlägga ett yttre rev formas en skyddad vik. Vid
normalvattenstånd syns revets toppar och bottenkroppen skapar flikar i flera riktningar. Innanför revet bildas en vågskyddad havsvik med några låga skär som ger variationsrikedom och en miljö för sjöfågel.

“Isbladskärret är sedan länge en av Stockholms främsta fågellokaler. Med Isbladslagunen, ett stenkast därifrån, kan vi nu skapa en av Stockholms främsta platser för fisk och vattenorganismer”, säger jägmästare Henrik Niklasson, naturvårdsintendent på Kungliga Djurgårdens förvaltning.  

Isbladslagunen – en framtida plats för marin forskning

Exemplifierande skiss av revets läge och möjlig gestaltning. Skiss av Gaia Arkitektur.

Ambitionen är att med Isbladslagunen förverkliga en unik lek- och livsmiljö för både marint liv och besökande människor – en ny lagun i Stockholms inlopp. Med tiden kan platsen också utvecklas till en samlingsplats för marin forskning, utbildning och stadsnära naturupplevelser. Här finns möjlighet att visa hur ekologi, kultur och pedagogik kan stärka varandra genom att utgöra ett levande exempel på hur människan kan bli en aktiv förvaltare av livskraftiga naturmiljöer. 

Projektet Isbladslagunen är ett samarbete mellan Kungliga Djurgårdens förvaltning, Gaia arkitektur, Stockholms stad och Världsnaturfonden WWF med stöd av expertis och konsulter. Projektet finansieras bland andra av Länsstyrelsen Stockholm och Havs- och Vattenmyndigheten via LOVA, samt av WWF.

Genom att omvandla restmassor från utbyggnaden av Stockholms tunnelbana till en lokal resurs integreras ett holistiskt synsätt i stadsplaneringen. (11.6)

Genom att använda restmassor från infrastrukturprojekt som en lokal resurs nära utvinningsplatsen minskar tunga transporter, och utsläppet av koldioxid sänks. Projektet kan bidra till att klimatåtgärder integreras i stadens strategier och planering.(13.2)

Genom att skapa skyddande rev och hårdbottnar för vegetation ges nya livsmiljöer för marint liv och den marina livsmiljöns motståndskraft stärks. (14.2)

Genom projektet skapas en ny livskraftig miljö och en fristad för naturligt liv att utvecklas. (15.1)