Hej Djurgårdsvänner,
det är fantastiskt att äntligen vara i gång igen efter lång tid av nedstängning. Det är också härligt att hela Djurgården börjat att blomma, fyllas av skratt och myllra av folk igen. Nu har vi alla möjligheter till omstart och att återigen ta upp det gemensamma arbetet med hållbarhet som vi så fint startat före pandemin.
Det stängda året har gett oss möjlighet att stanna upp och reflektera lite. Gröna Lund har spridit glädje till barn och vuxna i 138 år och vi planerar att göra det i minst 138 år till. Det är ju därför vi måste tänka långsiktigt och hållbart i allt vi gör. En devis vi jobbat efter i flera år är ”att göra största möjliga intryck till minsta möjliga avtryck”. Men vilket är egentligen vårt avtryck? För att förstå det började vi 2016 att mäta vår klimatpåverkan, för att få insikt om vårt nuläge. Vi kunde snabb konstatera att med ca 1,4 miljoner gäster i parken varje år är vårt klimatavtryck störst när det kommer till mat. Vad kan vi då göra åt det? Alla gäster vill ju äta och vi vill ju erbjuda en fantastisk upplevelse även här. Jo, vi kan påverka från flera håll. Vad vi väljer att sätta på menyn, vilka råvaror vi köper in, hur vi presenterar och erbjuder våra gäster mat samt hur vi hanterar råvaror och tar hand om dem på bästa sätt med så lite svinn som möjligt. Allt ovan har gjort att vi valt att fokusera lite extra på just mat och mathanteringen i vårt hållbarhetsarbete.
Vi ser till exempel till att bara välja ekologiska produkter till de varor som vi köper in allra mest av, så som mjölk, grädde, socker, pizzabottnar och pannkakor och vi har år efter år utökat våra vegetariska och veganska utbud på våra matställen och restauranger. Visste du till exempel att vi har en otroligt smarrig vegansk kolamilkshake, veganska langos eller färska vegetariska vårrullar? Vi ser även till att uppmärksamma våra gäster på de vegetariska alternativen lite extra genom klassisk ”nudging”, där vi lyfter fram våra gröna rätter på olika sätt i våra menyer.
Sedan många år tillbaka köper vi enbart in fågel och griskött från svenska gårdar och väljer vi leverantörer från utlandet måste de uppfylla noggrant utarbetade kritiker. Bland annat måste de ha tagit hänsyn till djurens naturliga behov, djuren ska i första hand vara gräsuppfödda och man får inte ha använt antibiotika i förebyggande syfte.
När vi väl köpt in våra råvaror och tillagat dem är det av största vikt att ta vara på så mycket av resurserna vi kan. Därför startade vi ”Upcycle Challenge” – ett projekt för att öka medvetenheten om matsvinn och höja kompentensen i våra kök. Tillsammans med Paul Svensson, en mästare på att minimera matsvinn, gick alla våra kockar en utbildning som sedan följdes upp av en tävling där den som minskat mest på matsvinnet vann ett pris. Vi vill inte komma med pekpinnar och förbud utan vi vill skapa en glädje och motivation kring minskat matsvinn.
Idag jobbar våra kockar självmant med att dela överblivna råvaror mellan köken och komma på egna kreativa lösningar, så som att använda mjuka tomater till pizzasås eller torkat bröd till krutonger i sallad. Alla mäter också sitt matsvinn dagligen både i restauranger och i matkiosker. Målet är att minska matsvinnet så mycket som möjligt och under det här året ska vi inte bara få en totalsiffra över svinnet, utan även kunna se i detalj vilken typ av mat som genererar mest svinn. På så vis kan vi göra en skillnad direkt i köken.
Åter till det stängda året då. Eftersom vi fortsatte att mäta vårt klimatavtryck trots en stillastående verksamhet har vi nu fått en bild av vilken klimatpåverkan vi har utan gäster i parken, dvs vårt basavtryck. Det ökar vår förståelse för hur allting hänger ihop med gästernas aktiviteter i parken och det kommer att bli väldigt spännande att laborera med olika åtgärder för att se vad som faktiskt gör skillnad. Det här kommer vi bland annat ägna hösten åt och fortsätta arbetet med att försöka minska vårt klimatavtryck. Om det är någon som har inspel och tankar är ni varmt välkomna att höra av er till mig! Vårt hållbarhetsarbete är ju inte något som vi kommer att bli klara med, utan som vi alltid kommer att fortsätta utveckla. I minst 138 år till.
Carin Broryd
Hållbarhets och Inköpschef
