Det betyder något att vara en del av världens första Nationalstadspark. För oss inom besöksnäringen på Djurgården påminner det om vårt arv och vårt långsiktiga perspektiv. Hit till Djurgården har människor kommit för nöjen och rekreation i mer än 400 år, och vi ska välkomna människor i många hundra år till. Det är ett gemensamt åtagande som samlar Kungliga Djurgårdens Intressenter och våra drygt 60 medlemsattraktioner.
Idag är besöksnäringen en snabbt växande bransch och vi lever upp till ambitionen att ständigt utvecklas. Samtidigt skall vi förvalta Djurgården för framtida generationer. Det innebär att vi har ett särskilt ansvar att tillsammans se till att den utveckling som sker här sker på ett hållbart sätt.
Vi vill ta ansvar för den här platsen långsiktigt och utveckla den hållbart tillsammans med våra gäster. I projektet Färdplan Djurgården etapp IV vänder vi oss därför till våra gäster för att utforska ett gemensamt ansvarstagande för platsen.
Kunglig och folklig park
Djurgården, kunglig park sedan 1452, har i sekler även varit folkets park och stockholmarnas populäraste utflyktsmål för natur, kultur och nöjen. Idag är Djurgården Skandinaviens främsta attraktion med över 15 miljoner besökare per år och Nationalstadsparkens mest besökta del. På Djurgården kombineras kultur och natur på ett sätt som är unikt inte bara i Stockholm utan också i Sverige och internationellt.
Nöjen, kultur och natur i Nationalstadsparken
I de två klustren av nöjen och kultur som finns här – Evenemangsparken och Museiparken – möter besökarna många av Djurgårdens aktörer. Sedan 2017 har dessa genom Kungliga Djurgårdens Intressenter arbetat utifrån en gemensamt framtagen identitet – Royal Djurgården. Insikten att summan av Djurgården är större än de enskilda delarna var för sig är ett av våra viktigaste fundament. För oss är samarbete en självklar del i vad vi står för, ett verktyg för utveckling och en förutsättning för att vi ska kunna lösa samtidens och framtidens utmaningar.
Färdplan Djurgården med stöd från Nationalstadsparkens utvecklingsfond
Vi på Djurgården vill bidra till att lösa dagens och morgondagens utmaningar. Genom projektet Färdplan Djurgården I-III (2019-2022), som stärkts med medel från Nationalstadsparkens utvecklingsfond, fick Kungliga Djurgårdens förvaltning, Kungliga Djurgårdens Intressenter och våra medlemmar kraft och möjlighet att fördjupa det gemensamma arbetet för en hållbar destination. Projektet har givit bestående resultat och bidragit till en positionsförflyttning som annars inte varit möjlig.
Ett exempel är den gemensamma kommunikationsplattformen för Djurgårdens hållbarhetsarbete – sustainable.royaldjurgarden.se – som du just nu besöker. Många av de artiklar som berör vårt gemensamma arbete har genomförts i projektet Färdplan Djurgården.
Här lyfter vi några exempel:
Färdplan Djurgården IV
Nu arbetar vi vidare med en fjärde och avslutande del. Idag är Kungliga Djurgården en grön destination med hög trovärdighet och ett föredöme såväl nationellt som internationellt. Våra gäster kommer hit från när och fjärran för att mötas, lära nytt, äta gott och roa sig. Deras förväntan möter vi med inspiration, engagemang och ett varmt välkomnande. Med 22 museer kan vi koppla samman svenskt kulturarv med modernt hållbart tänkande. Med drygt 30 restauranger kan vi visa vägen för en mer hållbar matkultur. Genom den mat vi serverar, de aktiviteter och utställningar vi producerar, och vårt sätt att välkomna våra gäster har vi möjlighet att inspirera miljontals besökare varje år.
Våra gäster är en del i arbetet för en hållbar destination
Undersökningar visar tydligt att allt fler människor vill leva hållbart och göra nödvändiga förändringar i sina dagliga liv. När det gäller vår fritid, när vi reser och är turister kan man dock konstatera ett tydligt attityd-beteende-gap. Vi inte agerar på det sätt vi säger att vi vill eller ska göra.
I etapp IV av Färdplan Djurgården utmanar vi oss att engagera och inspirera våra gäster genom kommunikation och nudging. Vi bjuder in dem att vara en del av vår omställning.
Visste du att…?
- Idén om ett gemensamt och långsiktigt skydd av området föddes kring åren 1990, vid en tidpunkt då flera stora exploateringsprojekt var på gång inom och i närheten av det blivande Kungliga Nationalstadsparken i Stockholm. Behovet av ett hållbart, långsiktigt och gemensamt omhändertagande för att bevara områdets stora värden för framtiden uppmärksammades allmänt.
- Offentliga myndigheter, föreningar, organisationer, sällskap, privatpersoner och NGO:er gick 1992 samman under paraplyorganisationen förbundet för Ekoparken. År 1994 godkändes propositionen ”Nationalstadsparken: Ulriksdal–Haga–Djurgården–Brunnsviken” med bred uppslutning inom regeringen.
- Parken sträcker sig från Sörentorp och Ulriksdal i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder. Den går genom kommunerna Solna, Stockholm och Lidingö och är det mest besökta rekreationsområdet i Stockholmsregionen.
Arbetet med projekt Färdplan Djurgården är främst relaterat till FNs globala mål 8, 11, 12, 13, 15 och 17.
